Det här med spannkurvor

[hebbe]

enig i at skien er det viktigste..

 

1 ved tørr snø lengre trykksoner og lavere spenn. Men sluttspennet må ikke være for mykt som på en kaldski da går man nedpå når man kaster seg fram på stavene. Derfor bør høyde på balansepunkt være lengre fram. Husk at jørgen aukland ikke kunne brukt samme stakeski om han trengte festesmøring

 

2 det er stor forskjell på hvilke ski de som går først i sporet trenger' date=' kontra de som går lengre bak. De første går i hardt spor....De lengre bak går i varmere og løsere spor

 

3 det er og forskjell på om man er en lett eller tung. Tyngre løpere skaper mer friksjon. Dessuten gynger skiene mer hos en tyngreløpere ettersom halvvekten påvirkes mer av en tung løper

 

4 har liten tro på valla... tror det spiller liten rolle... hf 6 og en eller annen fluor funker.. Stålsiklet kan fungere ok

 

5i harde isspor går nesten alt bra...[/quote']

Jomen precis, Hebbe! Tack för dina goda inlägg! Tryckzoner är "grejen". Det har flera skrivit om här på forumet, har jag sett. Många kunniga därom förstår jag. HW, Enklare sport, XSkiing, mfl mfl.... Tack ska ni ha! Det är ju tryckzonernas längd och utseende som skapar lite eller mycket vattenfilm! Jag inser mycket väl att mina gamla fischer cs sannolikt är för mjuka om man ska ha fästvalla även om jag vallar tunt och kort - åtminstone om det är kletig valla kring nollan eller däröver. Men jag är bra sugen på att testa att valla riktigt kort och riktigt tunt nån gång på de skidorna när det är riktigt torr och sönderpistad snö utan struktur!!! Jag vill inte köpa nya skidor, - lite därav denna tanke också, att prova mina gamla cs vid torr snö någon gång!

Att tyngre löpare skapar mer friktion som du skriver, må va hänt, men första halvan av Vasan i år, samt -10 och -11, kan jag säga att vara tung (som jag) och ha plusföresskidor, hårda, med korta tryckzoner, framförallt bak, var inte bra för glidet. Där fanns inte vattenfilmen helt enkelt och tryckzonerna blev för korta för vattenfilmsframkallning, samt att de grävde ner sig i den lösa snön!!!

En fråga till er som kan detta med tryckzoner lite bättre och mer ingående än mig: Tror några pratade om efter årets Vasa, att lite äldre, några år gamla och början på 2000-talet kanske, Fischer RCR, gick bra i år. Blev omsusad själv på väg mot Mångsbodarna av en man på RCR (med tejp under fästzonerna förresten). Hemskt vad bra de gick. kommer inte ihåg layouten riktigt på dem, men undrar om de inte var rätt färggranna. Vad kan de haft för spann tro? Hur är RCR i spannet generellt nu och för några år sen? Rätt universal eller?

När det gäller isiga spår, och att allt går bra så har du fel anser jag, om du med det menar att allt går LIKA BRA.... Jag kunde på årets Vasa, i många backar under andra halvan, (jag tror inte minst kring Hökberg och däromkring), se ett gäng åkare 30-40 meter framför mig, typ, och förstod med mina skidor i nedförsbackarna kring Hökberg, och framåt typ särskilt, att "Shit, jag måste byta spår", och några sekunder senare susade jag om dem med en oerhört mycket högre fart. Så bra glid var det i de flesta nedförsbackar under senare delen av loppet... På platten upplevde jag att jag inte riktigt hade den fördelen, utan det grävde fast sig lite för mycket i lössnön för mina skidor med 1,7 i slutspann och kort kort tryckzon bak på skidan!

 

En annan fråga - är det ofta bra med tvådelad tryckzon bak? Varför då?

Är ju väldigt intressant om man kan se tryckzonernas längd på nya programmet för Skiselector!!!! Grymt!

 

Du skriver, Hebbe, att 1,4-1,5 på skidorna är bra på långlopp även vid kallföre, eller hur du nu skrev. Men Auklandbröderna skriver ju också om att det vid torr snö, inte heller ska vara för skarpa övergångar och för höga skidor, så OM MAN KAN, ska man ju undvika för höga skidor med för skarpa övergångar eller hur!? Finns väl många kallföresskidor med tillräckligt slutspann för att slippa komma i allt för mycket vid stakningen?!? Jens Eriksson såg ju tex ut att ha kanonskidor med grymt fäste i år på Vasan! Var möjligen då sista kilometrarna när de tog i med full kraft, som man kan tänka att han förlorade lite på att han hade fäste?!? Vad hade han för spannkurva förresten??????

(Jag hittade förhandsgransnkningen för inläggen här nu, gött!) :-)

kjenner ikke så godt til rcr skiene, men de er sikkert forskjellige fra par til par. Noen såleproduskjoner glider bedre enn andre... feks på fischer vet smørere og løpere hvilke serienummer som er best

 

2 trykkpunkt bak skal være bra for vanndrenering

 

kort trykkpunkt bak glider alltid bra på isige spor. Men, tyngre løpere glir ofte veldig fort i isspor kontra lettere løpere.. Har sett det samme selv, er 94 kg

 

det finnes ski med uten skarpe overganger som likevel er høye på halvvekt og motsatt. Det er vinkelen man ser på.. Dynamisk spenn, hvordan de forandrer seg ved økt trykk

 

jens eriksson hadde gode ski ja... han ble nok bare trøtt på slutten. Har ikke sett kurven på de... den er nok hemmelig

[hebbe]

Jag har ett par RCR 2011 eller liknande och upplever att de har väldigt långa tryckzoner. Ang stålsickeln så måste man väl med olika sicklar kunna åstadkomma olika djupa strukturer som ger samma förutsättningar som stenslipat vad det gäller vattentransport?

Svårt att sickla raka och jämt djupa spår för hand.

 

Men skippa gärna stålsicklingsnacket i denna tråd. Finns massor med andra trådar för detta fenomen.

Låt oss snacka spannkurvor istället:)

enig... eliten går aldri på stålsiklet.... det er en grunn til det..

[snövinter]

Svårt att sickla raka och jämt djupa spår för hand.

 

Men skippa gärna stålsicklingsnacket i denna tråd. Finns massor med andra trådar för detta fenomen.

Låt oss snacka spannkurvor istället:)

Coanda - finns olika sicklar... Men jag håller mig gärna till denna tråd, Coanda!! Halva poängen med teorin var ju att jag menar att när man använder stålsicklade skidor, kan ha/ behöver ha längre tryckzoner eftersom man har snabbare vattentransport under skidorna och skidorna därmed "faller ner" mer/ snabbare på snön! Mao att valet av spannkurva och tryckzoner, under rådande förhållanden kan påverkas av om man väljer/ har tillgång till stålsicklade skidor (med de nya - senaste årens - moderna stålsicklarna så klart)!!!! Trådar för stålsickling finns, men teorin handlar alltså om detta med spannkurvor och att det valet kan påverkas av stålsickling!

Jag håller mig gärna inom denna tråd, inte minst då jag ju också menade att de senaste årens Vasalopp (-12 undantaget) har snön varit så sönderpistad och strukturlös, och även torr (det senare inte minst i år men då pga storm lördag och låg luftfuktighet)) plus att spåren varit lite lösa pga sen ompistning natt till söndag, så att spannkurvor med långa tryckzoner och sannolikt inte allt för höga skidor (kallföresskidor ofta), varit en fördel, särskilt första halvan av loppet!!! Och därtill alltså att stålsicklade skidor gör att denna tendens - enligt teorin - förstärks, åtminstone första halvan av loppet de senaste åren, -12 undantaget! :-)

[snövinter]

Förresten - vad menade du Coanda med "svårt att sickla raka och jämt djupa spår för hand": Förutom att man inte alls JÄMT sicklar djupa spår, så vill man inte sickla jämNt djupa spår. Poängen är att det blir en "random" struktur som en viss ryss skriver på sin hemsida. Men vi snackar ju inte sickling här, eller hur! :-) Det finns olika sicklar och sen lägger man ju en rak 2 mm:s rill på det om man vill ha jämNt raka djupa spår :-) Men snacka om det i en annan tråd :-)

[NorBjørn]

Har inte läst alla 27 sidor men kastar in en fråga:

Vägde mig för första gången sedan i våras och jag har tydligen gått upp från 80 till 83kg. Alla mina nyaste skidor 5par är uppmätta efter den vikten.

När bör man mäta om spannet tro?

Ser ikke noe annet svar på dette spørsmålet enn at neste post sier nei, men her lurer jeg også litt.

 

Er nå 6-7 kg mindre enn hva jeg har målt skiene mine til. Når bør man egentlig få målt dette på nytt?

[Vasa 2013]

Kan någon tolka kurvan på mina skidor?

Skidorna är märkta 75-84 kg och skiselector säger 94+/-5 kg. Hur stämmer det? Jag väger 78kg.

http://farm8.staticflickr.com/7395/10381193815_abc450da67_h.jpg

Edited October 20, 2013 by Vasa 2013

[Skåningen]

Den lappen används bara som grovsortering, den har inget med din vint att göra. Den satt på skidan innan den provades för dig

[Vasa 2013]

Den lappen används bara som grovsortering, den har inget med din vint att göra. Den satt på skidan innan den provades för dig

Hej,

Nej inte alls. Jag fick skidorna testade i förrgår eftersom mina zonmarkeringar från köpet förra hösten var bortnötta. Jag tror också att den gamla kallzonen låg en bit längre fram på skidan.

De skrev in min vikt (78kg) också.

[Sunlake]

Men det står ju 94 kg och 47 kg på hbw, då är den väl testad efter dessa siffror?

[Vasa 2013]

Men det står ju 94 kg och 47 kg på hbw, då är den väl testad efter dessa siffror?

Då kan jag m.a.o slänga klistermärket.

Kan man annars utifrån kurvan säga något om egenskaperna annars? Hade hoppats att jag kan köra VL på hyfsad tid med dem.

De körde om testet en gång innan de märkte upp zonerna så man får hoppas att dessa stämmer.

[Skåningen]

Den lappen används bara som grovsortering' date=' den har inget med din vint att göra. Den satt på skidan innan den provades för dig[/quote']

Hej,

Nej inte alls. Jag fick skidorna testade i förrgår eftersom mina zonmarkeringar från köpet förra hösten var bortnötta. Jag tror också att den gamla kallzonen låg en bit längre fram på skidan.

De skrev in min vikt (78kg) också.

Då förklarar jag igen. lappen du har där används vid första sortering. Det är INTE den lapp som du skall få efter en riktig test med din vikt. Denna lapp används som en 1:a sortering och är till för att handlaren skall veta grovt hur skidan ser ut.

Den kanske är för en helt annan skida i ditt fall. Men din handlare visste nog inte vad han gjorde där, eller så blev det fel.

 

Jag har själv Skiselector och är en av dom butiker som jobbat flest år med den så jag vet hur man bör jobba.

Dock ser jag att det är den senaste mjukvaran i maskinen, vilket ju är trevligt. Bara gå tillbaka och be om rätt lapp.

[Sniperolsson]

Spannprofil

Ni som förstår sig på...vad är detta för typ av skida?

Edited October 25, 2013 by Sniperolsson

[artur]

Spannprofil

Ni som förstår sig på...vad är detta för typ av skida?

Mitt virusprogram blockerade din länk...

[Scaramanga]

Skickar också ut en fråga. Fick de här rekommenderade till mig. Jag ville ha ett par skidor för Vasaloppet. Har hyfsad stakteknik, obefintlig diagonalteknik. Öppet spår 2013, 6,26. Har börjat noja en hel del om att de är för hårda för mig?

 

https://mail-attachment.googleusercontent.com/attachment/?ui=2&ik=47f8393ef5&view=att&th=14205a8f43473710&attid=0.1&disp=inline&safe=1&zw&saduie=AG9B_P_4SRhByq1G7wLkAbbjXP27&sadet=1383075289859&sads=041dTn184Bzvpt4MXBYUl2mOxw0&sadssc=1

[Carl A]

slutspann? - slutspannet "i sig", eller hur jag skall uttrycka mig, är det egentligen så intressant, eller snarare så är det av värde att det finns ett slutspann, är inte fullvikt "intressantare"? - Väl knappast så att man åker på fullvikt på tå. De gånger jag går upp på tå på fullvikt så vill jag verkligen få ned skidan så mkt det bara går.

 

Om skidan har en OK höjd på fullvikt så är väl det bra? - i stakning olikn väl inte så att man generellt (förutom iofs kanske eliten i spurter) trycker till med fullvikt (eller tom mer) på tå?

 

Går det att säga "vad" slutspann säger om skidan mer än full o halvvikt? - vad slutspann i kombination med halv och fullvikt säger?

 

- faan; kan jag inte bara få åka skidor och njuta av det...

[Dunderklumpen]

Slutspannet är när du utöver full vikt lägger kraft i frånsparken. Att slutspannet är bra är jätteviktigt.

Låt säga att du har en skida med följande:

Hbw 1,25

Fbw 0,45

 

Så kan ju ändå slutspannet variera.

En skida med 0,06 kan vara att föredre. En skida med 0,00 är ännu lättare att trycka ner. En skida med slutspann 0,25 kan du inte trycka ner och därmed inte få fäste på.

[Carl A]

jo, men bör slutspannet vara högre än 0? - och isf varför? - eller vad säger slutspannet om skidans "uppträdande" utöver just vid frånspark, då väl det enda man är ute efter är att få fast skidan, alltså att den skall vara så låg som möjligt. Belastar man generellt ngn gång skidan på ett sådant vis att "skidans uppträdande som slutspannsiffran säger" UTAN att det är fråga om att man VILL ha ned skidan; varvid väl en så låg siffra som möjligt som slutspann är vad man vill ha?

 

Ööööh, sorry; önskar jag kunde förklara/beskriva bättre...

[Stefan Sand]

Håller med Dunderklumpen att slutspannet är mycket viktigt. Men olika åkare klarar olika hårda slutspann.

 

Om vi tar Dunderklumpens exempel med HBW 1,25 och FBW 0,45. Allt frid och fröjd och du vallar med 1 lager grundwax och 5 lager burk i pyramid. Du kommer nu i princip ha all valla mot snön med FBW och lätt att få fäste. Säg då att slutspannet på dessa skidor kräver FBW +2-3% för att komma ner till 0,1 så behöver du inte "vingla" mycket på skidorna för att din fästvalla skall ta glid. Har du däremot ett slutspann som är stenhård kommer du få jobba mycket hårdare för fästet med det kommer ge dig "betalt" med ett bättre glid. För när du diagonalar och är i glidfasen är du på 1 ben med i princip FBW på den skidan du glider på. Ett mjukt slutspann kommer ta glid då. Samma är väl på en "långloppskida" där du vill valla för fäste men också har bra glid vid stakningen. När du "gungar" upp och ner i stakningen vill du inte att skidan "kollapsar" och tar av glidet.

 

Så det är intressant att veta hur mycket kraft (vikt) det krävs att gå från HBW 0,45 till kanske 0,05-0,10.

[2slow]

Slutspannet är när du utöver full vikt lägger kraft i frånsparken. Att slutspannet är bra är jätteviktigt.

Låt säga att du har en skida med följande:

Hbw 1,25

Fbw 0,45

 

Så kan ju ändå slutspannet variera.

En skida med 0,06 kan vara att föredre. En skida med 0,00 är ännu lättare att trycka ner. En skida med slutspann 0,25 kan du inte trycka ner och därmed inte få fäste på.

Vad är 0,25 i slutspann för mått?

[2slow]

Håller med Dunderklumpen att slutspannet är mycket viktigt. Men olika åkare klarar olika hårda slutspann.

 

Om vi tar Dunderklumpens exempel med HBW 1,25 och FBW 0,45. Allt frid och fröjd och du vallar med 1 lager grundwax och 5 lager burk i pyramid. Du kommer nu i princip ha all valla mot snön med FBW och lätt att få fäste. Säg då att slutspannet på dessa skidor kräver FBW +2-3% för att komma ner till 0,1 så behöver du inte "vingla" mycket på skidorna för att din fästvalla skall ta glid. Har du däremot ett slutspann som är stenhård kommer du få jobba mycket hårdare för fästet med det kommer ge dig "betalt" med ett bättre glid. För när du diagonalar och är i glidfasen är du på 1 ben med i princip FBW på den skidan du glider på. Ett mjukt slutspann kommer ta glid då. Samma är väl på en "långloppskida" där du vill valla för fäste men också har bra glid vid stakningen. När du "gungar" upp och ner i stakningen vill du inte att skidan "kollapsar" och tar av glidet.

 

Så det är intressant att veta hur mycket kraft (vikt) det krävs att gå från HBW 0,45 till kanske 0,05-0,10.

Var det inte det Storvallstefan skrev om på bloggen?

Om jag nu tolkat det rätt så brukar dom ligga mellan 50-65 % av åkarens vikt beroende på vilken typ av skida det är. Dvs. Om du väger 80kg, står på en skida o glider, så krävs det ett tryck på 40kg-50% för att få fäste.

 

Mindes fel 50-65% ska det vara.

Edited October 30, 2013 by 2slow

[Stefan Sand]

Var det inte det Storvallstefan skrev om på bloggen?

Om jag nu tolkat det rätt så brukar dom ligga mellan 50-65 % av åkarens vikt beroende på vilken typ av skida det är. Dvs. Om du väger 80kg, står på en skida o glider, så krävs det ett tryck på 40kg-50% för att få fäste.

 

Mindes fel 50-65% ska det vara.

Läser Storvalls blogg men kan inte minnas detta, har du en länk?

[Carl A]

fast vid diagonalfasen, man glider med full vikt på en skida; vad gör det för skillnad på fullvikt 0,5 och slutspann 0,2, mot samma fullvikt 0,5 men slutspann 0. Skidan ligger väl an mot snön som vid fullvikt, dvs 0,5 höjd vid BP?

 

sedan såklart, att det har betydelse hur mkt skidan "kollapsar" vid tryck utöver fullvikt. Men slutspann; mäter man inte det vid samma fullviktstryck (som vid FBW), men med samma tryck längre fram på skidan, vilket väl är ett sätt man knappast glider på i glidfasen.

 

Kanske vi pratar lite olika saker. Jag tror jag mest "hakat upp mig på", detta med slutspann mätt som fullvikt längre fram på skidan än vid fullviksspannet.

 

Å andra sidan, undrar jag hur ofta - såväl diagonal-glidfas, som ännu mer glidfas/stakfas, dvs fötterna bredvid varandra - applicerar man mer än fulla vikten på en skida; - och (igen) än mer med vikten vid tårna och inte hela foten.

 

Eller: typ alltså (nu tjatar jag nog);

när blir det skillnad mellan;

1,5/0,4/0,2

1,5/0,4/0

Edited October 30, 2013 by Carl A

[snövinter]

Ja vad är det för mått? När jag köpte mina plusskidor, hårda, av Mattias Svahn 2001, stod det 1,7 på dem, och det sa han var slutspannet. Och hebbe talade i denna tråd om hårda skidor med 1,4 i slutspann... Men 0,06 och 0,25? Är det halv och hel vikt vi talar om som gör dessa skillnader i tabeller?

[snövinter]

Så låga siffror som du anger Dunderklumpen, har jag aldrig hört när det "diskuterats" där jag varit med... Utan det har varit typ 0,7-1,7 kanske. Typ...

[Stefan Sand]

Slutspann i den definition som jag, och jag tror även Dunderklumpen, menar är vad som krävs för att trycka skidan det sista. I exemplet hade vi en skida med 1,25 HBW spannhöjd och 0,45 vid FBW. Frågan är då vad som krävs för att komma ner till 0,06 eller 0,25. Det kan variera från olika skidor, det kan tex krävas väldigt lite att gå från 0,45 till 0,25 men oerhört mycket för att komma det sista till 0,06. Men det kan också vara så att det krävs rätt mycket för att komma från 0,45 till 0,25, det är de en skida med ett hårt "slutspann" i min mening.

 

Varje valla lager tar ca 0,1 så med FBW på 0,45 har du "fullt" vid säg 5 lager. Säg att du väger 80kg och FBW 0,45 men redan vid 85 kg så har du 0,06 så förstår du själv att det inte behövs mycket för att vallan ska ta glid men du kommer med lätthet få fäste. Ställ dig på en badrumsvåg och gå upp på ett ben, = FBW, väl där börjar du gunga lite och så noterar du vad som händer med viktangivelsen. Då får du en hint om vad som händer.

 

Jag letar febrilt i Storvalls blogg för att se hur han förklarar det :)